Ett leende säger mer än tusen ord
Jag gjorde jättemycket konstiga saker under helgen i Paris. Vissa så konstiga att tanken på dom sköljer över mig som kallt vatten.
Till exempel:
Jag och Jonas sitter på en restaurang. Bakom mig sitter ett gäng tjejer från England. Jag tjuvlyssnar ogenerat och reagerar därför omedelbart när hon rygg i rygg med mig ber servitören om ketchup. Jag tar ketchupen från vårat bord och sticker, utan att säga något, fram den över axeln på tjejen bakom mig. Jag säger fortfarande ingenting utan låter den sväva lätt bredvid kinden på henne. Hon skrattar obekvämt och tackar. Trots läget att skratta bort situationen eller förklara mig förblir jag tyst. Inte ett jävla ord. Sen ler jag, ett läskigt och nästan sexistiskt leende före jag åter vänder mig mot mitt bord.
