Jag är en glad ballong

Finns Gud bara för dom som tror? eller även för dom som tvivlar?

Rätt dålig stil av honom isåfall, liksom bara hjälpa dom som gillar honom. Vi borde nästan införa ett gudsval, typ vart fjärde år. Är ju lite oldschool att inte folket får välja liksom.

Blir han inte less på alla fjäskare som ber? Jag skulle istället ge massa fördelar till dom som tare lite mer i piano. Så om detta gudsval någonsin införs kan ni väl rösta på mig? Då lovar jag att gynna er som inte tror också! Så hade vi kunna ha värsta kalaset uppe i paradiset.

Sen att man säger han till Gud är ju hur tossigt som helst, allt tyder ju på att det är en tjej? Endast en kvinna skulle klara av att skapa världen på 7 dagar. Så hädanefter kallar vi henne Gudrun. Överens?

Disneyfilmer är rätt tossiga ändå, kolla tex. på snövit.

Snövit bor i ett slott där hon är illa behandlad, hon sliter som ett djur med hushållsarbete. Plötsligt kommer en prins förbi, några sekunder senare sjunger han en sång om hans kärlek till henne.

Hennes styrmamma hatar henne för att hon är snygg, så hon besämmer sig för att skicke en jägare att döda henne. Jägaren tycker hon är för snygg för att dö, så han låter henne gå. Lilla snövit springer ut i skogen och stöter på de 7 små dvärgarnas hus där hon bestämmer sig för att flytta in. Dom blir bästisar över en natt. Dagen därpå kommer snövits styvmor, nu utklädd till en gammal tant förbi. Hon har med sig ett rött förgiftat äpple! Artig (läs: korkad) som snövit är tar hon emot äpplet och dör.

Nämde jag att hon kan prata med djur förresten?

Dvärgarna hittar henne död och sörjer dag ut och dag in, för den flicka dom kännt i en dag. Hon är dessutom för snygg för att begravas så dom lägger henne i en kista av glas.

Då, helt out of the blue kommer prinsen förbi. Han har tydligen sökt och sökt efter snövit. Han ser henne ligga död i sin glaskista och bestämmer sig för att kyssa henne. Kyssa liket liksom?! Utan att ha specialiserat mig i tankegångar vågar jag säga att hans hjärna måste fungera annorlunda.

Snövit vaknar. Tydligen kunde en kyss från den hon älskar (I hennes fall den pojke hon sett en gång och knappt yttrat ett ord till) motverka giftet från äpplet och väcka henne från döden.
Dvärgarna blir överlyckliga och gråter floder, ändå sticker snövit ifrån dom för att dra och leva loppan med prinsen. Dom har liksom gett henne hem och hus, sörjt hennes död som äkta vänner. Och hon bara vaknar från sin död och undrar inte någonting om vad som hänt, utan hoppar upp på hästen och drar.


Vad lär då filmen små barn? Vad är budskapet?

- Snygga människor är bättre än andra
- Kyss lik
- frukt är inte bra
- Kärlek är viktigare än vänskap

En konstig typ, den där snövit.

Jag har alltid velat prova Kinder Milk-Slice, för den ser ju inte annat än fantastisk ut på reklamen. Så när den uppebarade sig framför mina ögon här om dagen slog jag Till (som började gråta och gick hem..).

Påväg hem tänker jag inte på någonting annat än denna fantastiska skapelse som ligger och väntar på mig i väskan, jag slänger mig ur bussen, bestiger berg och korsar dalar för att sedan slänga mig på sängen, gräva i väskan och inse att den inte finns där. Jag gråter en stund, ber till Gudrun där uppe i himlen, letar i varenda vrå utan att hitta den.

Då slog Det mig, (Väldigt fjantigt av honom att lägga sig i, att jag slog Till har ju ingenting med mig och Det att göra..) jag betalade för den, men glömde ta den. jag BETALADE men GLÖMDE ta den, är det ens möjligt?

Jag har med andra ord inte provat den än, och tänker aldrig någonsin göra det. I ren protest.

Min ena guldfisk såg ut att vara i lite halvtaskig form tidigare ikväll. Emma sprang runt helt hysterisk och var fullt övertygad om att hans liv dansade på en skör tråd.

Optimist som jag är var jag övertygad om att anledningen till att han låg på sidan och ibland även upp och ner berodde på att han var trött alternativt rörde sig i takt till musiken.

Emma nöjde sig inte med mina bortförklaringar utan tvingade mig att städa skålen, byta vatten samt ge, hör och häpna, båda fiskarna mat för dagen.

Fy så jobbigt det är att vara djurägare, aldrig lugn och ro! Kommer ha träningsverk i veckor efter denna kraftanstränging.

Nu tänkte jag skriva ytterligare ett värdelöst inlägg i brist på någon vaken mänskig varelse att kommunicera med. Nämligen en guide till er där ute som vaknar med jag-orkar-inte-leva-är-så-jävla-trött-lätt-värt-att-ta-en-sovmorgon-på-eget-initiativ-alternativt-skita-i-hela-skoldagen-tankar varje morgon.

Tänker inte be er somna tidigare, ställa en extra klocka, uppfinna ett uppvakningssystem a la kalle anka eller andra ofungerande metoder. Det finns en mirakelmetod:

1: När första larmet ringer, stäng av det.

2: När andra larmet ringer, stäng av det med.

3: När tredje larmet ringer, stäng av det och klaga högljutt. (högljutt? heter det verkligen så?)

4: När fjärde larmet ringer, börja gråta i självömkan. Stäng sedan av det.

5: När femte och sista larmet ringer, ligg då kvar en stund och tänk över din situtaion. Ha en tyst, eller om du så önskar en högljudd konversation med dig själv. Exempel på sådan:

- Lovisa, älskar du Harry Potter?
- Jaaaa, men...
- Inga men! Stiger du inte upp blir det inge London. Du vet att mamma inte låter dig fara då.
- Ja, men.. Lite sovmorgon gör väl inget? Snälla, Lovisa!
- Vill du andas samma luft som J.K Rowling? Vill du springa in i väggen mellan 9 och 10 på Kings Cross? Vill du stå utanför premiären till sista filmen och skrika som ett pinsamt Johan Palmfan i Idol? Vill du besöka de platser som på något sätt kan förknippas med jordens 7 underverk?
- Ja.. men..
- Sluta snyt dig i täcket och ta tag i ditt liv. Tänker du svika Harry? Ron? Hermione? JK? Är du en sån? En lat liten svikare?
- Nä.. Förlåt, Lovisa!

Sen stiger jag snällt upp ur sängen och entrar skolan med glans!


Men Lovisa, vi som inte ska till Harry Potters hemstad i November? Vad ska vi göra? Den metoden funkar ju inte för oss? Tänker ni nu.

Haha, tänker jag då. Stackars er!!!!!!!!  Ni får helt enkelt komma försent!

Jag har läst varenda blogg i landet, sett varenda disneyfilm som någonsin skapats samt putsat den laptop i min famn som inte ens är min. Jag har med andra ord så oerhört tråkigt att jag inte vet vad jag ska ta mig till!

Jag roar mig just nu med att läsa KP, dvs. KamratPosten. En tidning som jag tyckte var slående som 9åring. Den enda delen i tidningen som fortfarande tilltalar mig är brevvänssidan, där folk sökte brevvänner!  Urkul!

En "kontaktannons" i KP kunde se ut ungefär såhär:

Inledningen:
Hej KP! Jag är en tjej på 9 vårar som söker en brevvän. 

Då tyckte man att det var väldigt fyndigt att byta ut år mot någonting roligare. Tragiskt, tänker ni nu. Men ta då med i beräkningen att alternativet var jordsnurr. Plötsligt blev 9 vårar inte så tokigt ändå!

Informationen:
Min favoritfärg är rosa och jag ÄLSKAR Westlife (den blonda killen är såå söt!)

Hur man här lyckades trycka in sån otroligt oväsentlig information på det ställe som ska få folk att vilja växla brev med en är bortom mitt förstånd. Men framförallt: Den blonda killen, söt? seriöst?!

Sökes:
Jag söker en brevvän mellan 8-12 år men både yngre och äldre går bra. Det vore kul om du också gillade Westlife, men du måste inte.

Utan att dra alla över en kant måste jag säga att detta hörde till vanligheten! Först önskas någonting, och sen tas önskningen tillbak för att inte förstöra chansen till en brevkompis!

Slutspurten:
Skriv gärna till mig så lovar jag att skriva tillbaka! Tjing Tjong Långkalsong.
PS 1: Jag bits inte!!!
PS 2: KP är världen bästa tidning!!!

Ja, sorgligt men sant!