Vet ni vad jag hatar?
Självkänsla-hysterin. Inget gör mig så provocerad som alla dessa förebilder, som skriver böcker, krönikor och bloggar om hur man "får kontroll över sitt eget liv", "mår bra" och "slutar tänka på bilringarna". Det är ju toppen ifall något läser dessa guider, och faktiskt får hjälp. Men jag tvivlar på effekten.
Mår du dåligt över ditt hull på magen - träna. Orkar du inte träna - acceptera det.
Kan det inte bara vara okej att må dåligt. Måste det vara fel att inte tåla sina feta lår? Det är nyttigt att hata sig själv ibland. Jag gör det hela tiden, och jag mår bra där i mellan ändå.
Det hela är enkelt. Konstatera vad du hatar. Gråt gärna. Jämför dig med Kenza eller någon annan skönhet. Sen rycker du i fläsket en sista gång, drar fingrarna över aknen och går vidare.
Nä. Gör precis som Moa Törnbloms "Självkänska nu" beskriver, ställ dig framför spegeln. Men säg för gud skull inte "Jag är vacker". Säg att du är fet och ful, men att du äger. Och gör det med ett leende på läpparna.
"Jag vill få unga tjejer att må bra"
Mår du dåligt över ditt hull på magen - träna. Orkar du inte träna - acceptera det.
Kan det inte bara vara okej att må dåligt. Måste det vara fel att inte tåla sina feta lår? Det är nyttigt att hata sig själv ibland. Jag gör det hela tiden, och jag mår bra där i mellan ändå.
Det hela är enkelt. Konstatera vad du hatar. Gråt gärna. Jämför dig med Kenza eller någon annan skönhet. Sen rycker du i fläsket en sista gång, drar fingrarna över aknen och går vidare.
Nä. Gör precis som Moa Törnbloms "Självkänska nu" beskriver, ställ dig framför spegeln. Men säg för gud skull inte "Jag är vacker". Säg att du är fet och ful, men att du äger. Och gör det med ett leende på läpparna.
"Jag vill få unga tjejer att må bra"
Men toppen. Så duktigt. Så oerhört duktigt.
