lARS WINNERBÄCK

När mamma ringde och undrade om jag skulle hänga med på Lars Winnerbäck igår, så kände jag en stark kärlek till henne. Jag ska aldrig mer säga någonting dumt om den vacka unga kvinnan nå mer.

Hon är ju fantastisk, nästan som Lars.
Nästan!

Det jag egentligen ville få sagt var att han var underbar. Sådär perfekt så tårarna sprutade vissa låstar. Sådär perfekt bara. Sådär Larsig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0